codetta

mina tankar om livet, tro och politik.

Störst av allt är kärleken

Drive-in, alltså. Det verkar ju borga för djupa relationer med Jesus i centrum. Inte.
Kyrkan ska finnas för människorna i samhället, men inte formas efter samhället och det som för tillfället är politiskt gångbart.

För att kyrkan ska kunna finnas för oss människor måste den vara en del av samhället och vara på plats där vi finns. De som valt drive-in vigsel på Power meet har uppenbarligen valt en kyrklig vigsel före en borglig. För mig är det tillräckligt.

Vem är vi att döma andras relation till Kristus?

Att kyrkan ska vara en del av samhället verkar vara prio ett för politiker. Det är gångbart.
Det är därför kyrkan ser ut som den gör idag: den står inte upp för något som är obekvämt, den vågar inte säga ifrån när människor lever på ett sätt som Jesus inte avsåg. Den måste, till vilket pris som helst, vara politiskt korrekt för att på detta sätt "vara en del av samhället".

Jag antar att drive-invigslar inte skiljer sig på många sätt ifrån vanliga vigslar, I stay corrected. Att man tror på Gud, vill leva med Jesus, är en fråga som är helt irrelevant vad gäller kyrliga vigslar, oavsett var de tar plats.
Det är konstigt man som kyrkoanställd är tillfreds med enkom det faktum att vigselpar väljer kyrlig vigsel framför borglig, då förväntningarna och kraven på de som väljer en sådan vigsel är lika med noll. Men det ser väl bra ut i statistiken.
Kyrkan borde frånsäga sig vigselrätten, det finns inte ett enda bra argument för att ha kvar den. Mer än att det ger makt. Samma anledning som b-politiker har för att engagera sig i en kyrka som borde ha skiljts från Staten för nio år sedan.

Kyrkan och tron bör väl formas efter samhället och därmed människan så länge det sprider kärlek och skapar lycka samt att ingen individ kommer till skada fysiskt eller psykiskt. Är det inte människan som formar sin tro och inte tvärtom? Den här videon var oerhört vacker och full med kärlek!

För mig betyder "att vara en del av samhället" att kyrkan finns där människor finns och har inget som helst att göra med om det är gångbart eller ej.Precis som Jesus rörde sig bland männisikor måste kyrkan sprida sitt budskap på plats. Inte vara åskådare.

Kyrkan ska kunna var obekväm i sina åsikter då det finns skäl till det, precis som man kan föregå med gott exempel i att ta hand om skapelsen.

Jag förstår inte heller på vilket sätt vigselrätten ger makt. Man ger människor en möjlighet att säga sina löften inför Gud - om man väljer att göra så är helt valfritt och vad som sker i en enskilds människas hjärta vet bara denna.

Politik är en demokratisk process för att kunna ta beslut. Är man engagerad i och intresserad av Svenska kyrkan är det rimligt att också ställa sin kunskap till förfogande vid val oavsett om man ställer upp på en partipolitisk eller opartipolitisk lista. Det har ingenting med maktfullkomlighet att göra.

Linda: Du ger uttryck för en oerhört vanlig missuppfattning, nämligen att kyrkan ska formas efter samhället. Om man är troende så vill man att kyrkan ska formas efter Jesus, inget annat. Det är tron som formar människan, inte tvärtom! I alla fall bör det vara så, i en kyrka som följer en tidlös Gud och inte tidens nycker. Det finns många fina förbund och föreningar att engagera sig i om man vill formas efter samhället och sprida lycka. Kyrkan vill förvisso sprida lycka, men med hjälp av Jesus budskap, och inte politisk korrekta, till samhället helt anpassade, floskler.

Ann-Sofie: Det är en stor skillnad på att finnas där människor finns och på att forma sig efter människor. Självklart ska kyrkan vara aktiv bland människor, men inte till priset av hennes frimodighet och Gudsbejakan. Vilket tyvärr sker idag.

Angående vigseln: I alla andra kristna länder i världen så har man möjlighet att säga sina löften inför Gud, i en kyrka, utan att det för den skull är en juridisk ceremoni. Vad man lovar inför Gud, församling och vänner är ett, förmodat, heligt löfte som inte har något med juridik att göra. Vigselakten har samma "religiösa" innebörd även om den juridiska delen inte ingår. Varför skulle det som uppenbart fungerar överallt annars, inte fungera i Sverige? Kyrkan förlorar ingenting på att avsäga sig den juridiska vigselrätten. Ingenting.

Med ditt resonemang att man engagerar sig kyrkopolitiskt för att man är intresserad av, och engagerad i, kyrkan, så kan jag alltså somna tryggt i förvissningen att t.ex Sverigedemokraterna brinner för Jesus och kyrkan som organisation, eftersom de kandiderar. Eller hur var det nu...? Kan det kanske vara så att de flesta som kandiderar egentligen inte har något intresse av Jesus, utan bara ser kyrkan som ytterligare en politisk spelplan? Är man sant intresserad så borde man kunna lägga världslig politik bakom sig,och istället satsa på personval.

Annie: jag ser det inte som att kyrkan ändrar sig som ett rö för vinden, utan behålla både tradition och förnyas efter vår tids förutsättningar. Evangeliet förändras inte med det. Däremot sker tolkningsförändringar av texter, och har så gjort i alla tider.

Systemet som finns i större delen av Europa skulle med all säkerhet fungera även i Sverige. Däremot ser jag jag ingen anledning att ändra den ordning vi av tradition har som både är juridiskt och heligt bindande.

Nu har jag visserligen träffat på troende och kyrkligt engagerade sverigedemokrater också, även om jag inte riktigt förstår hur de förenar sin tro och politiska uppfattning. För de allra flesta kyrkopolitiskt aktiva jag mött är det tron och att man brinner för Svenska kyrkan som är avgörande för om man väljer att ställa upp eller ej, men naturligtvis kan valsystem både brukas och missbrukas.

Jag väljer att ställa upp för centerpartiet eftersom dess grundvärderingar och kyrkliga program överensstämmer med vad jag tycker och tror. Det man får när man kryssar mitt namn skulle vara detsamma även utan gruppbeteckningen. Däremot tycker jag det är en styrka att kunna arbeta tillsammans för ett gemensamt mål och med ett budskap att sprida.