En bra dag!

Efter en intrensiv förmiddag med övning, begravning och packning är jag på väg västerut för lite minisemester och umgänge med syster, pitevänner och kyrkomötesfolk. Härligt, härligt. Då gör det inget att jag försov mig, igen, har otrolig träningsvärk efter gårdagens gympass samt sovit få timmar på grund av magont. Livet känns bra ändå. Den här veckan har jag dessutom lyckats arbeta precis rätt antal timmar, vilket kan ha påverkat mitt mående...
Note to self: Sluta arbeta för mycket!

Andra positiva inslag under den gågna veckan har varit lillasysterbesök - otroligt mysigt. Dessutom hjälpte hon mig att sortera alla noter jag plockat ur pärmar det senaste året, så nästa vecka är det bara att sätta in dem där de ska vara kommer att gå på ett kick. Övningsnerven gör sig också påmind oftare, njuter riktigt av att spela, väntar bara på att sånginspirationen ska visa sig igen, men den kommer nog när jag är redo, hoppas jag i alla fall.

Har suttit och filat på mitt bidrag till församlingens årsberättelse under tågresan också. Orgelelever - Nästa generations organiste publicerar den här när den existerar i ett mer färdigt skick. På återläsande.




Är på kattjakt

Letat katt för fullt senaste veckorna. Hittat flera som verkar bra och ska få komma och hälsa på två av dem denna veckan. Hoppas, hoppas att det finns en liten kattunge som vill bo hos mig. Eller ja, så liten är den nog inte - fastnade för den sibiriska...

Allt har sin tid...

Det finns en tid för allt som sker;

En tid för födsel, en tid för död,

En tid att plantera, en tid att rycka upp,

En tid att dräpa, en tid att läka,

En tid att riva ner, en tid att bygga upp,

En tid att gråta, en tid att le,

En tid att sörja, en tid att dansa,

En tid att kasta sten, en tid att samla stenar,

En tid att ta i famn, en tid att avstå från famntag,

En tid att skaffa, en tid att mista,

En tid att spara, en tid att kasta

En tid att riva sönder, en tid att sy ihop,

En tid att tiga, en tid att tala,

En tid att älska, en tid att hata,

En tid för krig, en tid för fred.

Pred 3:1-8


Allt måste kanske inte hända på samma gång. En insikt som åtminstone för mig är svår att ta till mig, jag försöker, men på nåt sätt blir det för mycket ändå.  Hur svårt kan det vara??? Eller ja, uppenbarligen är det svårt, frustrerande och otroligt irriterande att inte kunna göra det jag vill. Rädslan när hjärnan känns som den ska krypa ut, eller hela kroppen krampar i tunnelbanan på väg hem.
Men mitt i allt det här uppskattar jag ändå livet mer än tidigare, att bara vara, glädjen med musik, att umgås med mina vänner. Men också en ökad medvetenhet om att det snabbt kan vända och tänker att det också finns en tid att vara frisk och lycklig.



Energiflöde

Det är märkligt hur energin ibland bara försvinner. Idag var jag på en riktigt inspirerande konsert i Sigtuna. Så mycket själ och känsla i musiken. Härligt, men tydligen för mig också lite farligt, efter  ca en timme började det rycka i armarna och det kändes som myror promenerade i  min hjärna. Just nu verkar alltså riktigt positiva upplevelser äta upp mer energi än de tillför, smög ut och följde resten från dörröppningen. Förhoppningsvis störde jag ingen och gick ju fint att följa konserten även från min nya plats. Men jag är ändå glad att jag åkte dit, både för konserten, att träffa Linda, häng med Em och Marit och faktiskt också för att jag insåg att jag inte kunde vara kvar i konsertsalen utan att bli betydligt sämre.
Efter bilresa hem och efter Maxmat mår jag bättre, men får nog inse att morgondagen får bli lite lugnare än tänkt.

Veckan som gått

Njuter av en lugn och skön hemmakväll efter intensiv (i min nya tideräkning) vecka. Har dessutom fått många positiva besked, orkar något mera, har klarat både möte, kör, planering och fix. Det som däremot inte hunnits med är min egen övning. Hoppas på nästa vecka, men ser svårt ut då med, det kan omöjligen vara så att man ska övertrasera arbetstimmarna, varje vecka.

Det bästa sedan sist har definitvt varit besöket av Ika städ. I tisdags hem till nystädad lägenhet, tror aldrig jag upplevt något renare. Underbart! Att jag dessutom under förra helgen monterade bokhyllor och tog tag i att organisera papper, böcker m.m gjorde inte saken sämre. Hushållsnära tjänster, definitvt min favoritförändring under senaste mandatperioden.

På tal om mandatperioder var jag idag på möte med Centerpartiets kyrkopolitiska sektion för planering av våra kommande kyrkopolitiska dagar i april samt samtal inför hösten och det nyvalda kyrkomötet. Kul att träffas igen och faktiskt mycket mer inspirerande än jag trodde. Har haft lite svårt för möten sen i höstas, men idag gick det riktigt bra. Ett friskhetstecken hoppas jag.

Läste idag den här presentationen av mig själv på en väns blogg:
Kollega och vän som har ett brinnande engagemang för det mesta,
kyrkomötet tex där hon har en egen stol.

Gillar visserligen det engagerade draget hos mig själv, men det verkar lätt ta överhanden och mitt närmaste mål är att få det under kontroll Kyrkomötesplatsen har jag dock inga planer på att släppa. I övrigt fundrerar jag mycket, både på jobbinnehåll, uppdrag och fritidssysselsättning. Många frågor men hittills ytterst få svar. Tanketips någon?


Fredag!

Och ledig helg! Dessutom en vecka med väldigt många positiva inslag.

Jag har kommit igång att träna regelbundet.
Tagit kontakt med städfirma som gör sitt första besök på tisdag!
Bokhyllor är inhandlade = snart kommer böcker och cd-skivor förflyttas från högar till sin rätt plats i hylla. Ser fram emot ordning och reda bland alla papper med mera. Färgglada mappar och lådor ska inhandlas för att göra det hela roligare.
Väntar nu på matleverans innan jag ska på AW.

Om det går att underlätta att runt omkribg, varför inte göra det då? Ekonomiskt handlar det dessutom bara om prioriteringar och vad kan egentligen vara viktigare än ens hälsa??? Inte för att jag hade någon tanke på den tidigare, tur att det aldrig är försent att ändra sig om man verkligen vill. Konstaterar att envishet var en klart bidragande orsak till kollapsen, men att den är en lika stor del i mitt tillfrisknande. Vilja betyder allt.


Nystart

I slutet av september blev jag sjukskriven för utmattning. Energin tog slut, viljan var borta allt var annorlunda. Och jag var inte beredd. Alls. Från att ha haft fullt upp med jobb, val och liveti allmänhet, var det ett projekt att ta sig upp ur sängen. För avancerat att laga mat, jobbigt att äta. De första veckorna var det värsta jag någonsin upplevt, jag önskar ingen människa att behöva vara med om detsamma. Som tur var kunde jag ändå någonstans i dimman och det totala mörkret se en svag strimma av ljus och hopp. På något sätt lyckades jag se att det kunde komma något positivt ur det, om än väldigt långt borta.
Vägen tillbaka är inte enkel, att lära om allt på nytt tar tid. Att inte orka är frustrerande, att inte kunna göra det jag helst vill otroligt irriterande. Kroppen visar oroväckande tydligt när det blir för mycket. Kunde inte ens i mina mardrömma föreställa mig livet så.

Sen fyra veckor tillbaka jobbar jag halvtid, vilket är väldigt skönt. balansgången mellan arbete och återhämtning lär jag mig allt eftersom. Är glad över rotavdrag för städning, ekolådor att beställa hem och storhandling av mat på nätet för hemleverans. Allt som kan göra min vardag enklare så att jag kan koncentrera mig på det viktigaste att bli frisk.
Framöver kommer jag att skriva om min väg mot framtiden, mina funderingar om kyrkan, tro, politik och annat som kan vara aktuellt.


RSS 2.0